E's foraldrar ar har. Pust och ston! Hans mamma suger verkligen ur en all energi. Nu har jag lyckats smita undan,  sitter och pumpar mjolk. Blir lattare sa nar dem ar har, sa vi kan ga ut och rora oss mer fritt. Jag vagrar amma infor dem eller offentligt. Lite for ovan och generad fortfarande.

Hur som helst hade hans foraldrar med sig en resvaska med presenter till oss och H. Det var inte daligt med grejor. Snart kan jag oppna egen butik. Trakigt att halften av alla klader har han vuxit ur innan han fatt dem. Kan ju hoppas att mina kompisar bara far pojkbabisar. Man kan ju alltid ge bort grejerna till andra. Valdigt mycket puttnuttigt i ljusblatt, marinblatt i plysch med sma nallar pa. Gillar inte, gillar inte.

E's mamma tyckte vi kunde byta klader pa H, till nat finare som hon kopt. Jag tycker att hans klader ar fina och dem hhon kopt ar fula, fuuuula. J-vla pahitt! Jag blir sa trott! Men jag far gnalla och klaga nar dem har akt. Jag ar verkligen glad att vi INTE bor i samma kvarter, stad eller land. Det dar kommer jag sakert angra en dag. Den dagen den sorgen ;)