Hela helgen har varit kaos. H har brakat o tjafsat, fatt ilskna utbrott och varit frustrerad i allmant. Forst forstod vi inte vad som var pa gang, men efter att ha last pa lite har vi forstatt att vi ar inne i trotsaldern. Ar inte det lite tidigt tycker jag, men efter att ha kollat i foraldra bocker och kollat pa natet sa ar det ett faktum - var son ar i trotsaldern. Typiskt! Nu nar nya bebisen snart ar har sa borjar H att tjafsa. Jag hoppas att det inte kommer att bli allt for jobbigt. Halla huvudet kallt ar det som galler nu antar jag. Framfor allt valja sina strider och att inte tjafsa i onodan. E kommer nog tycka att den har perioden ar svarare an mig, sydeurope som han ar.